Blodet i Sjödins ådror frös till is. Han såg verkligen en svartklädd människa. Med ett riktigt vapen. 

Längre kom Sjödin inte innan vapnet i den mörka personens hand hostade till två gånger. Så tätt att det var svårt att åtskilja skotten. Båda projektilerna slog rakt in i bröstet och Sjödins tidigare så starka ben blev som nykokt spagetti. De vek sig under honom samtidigt som överkroppen ryckte till i spasmer av projektilernas anslag. Han dråsade kraftlös bakåt. Ögonen tittade tomt upp mot natthimlen, men kunde inte längre blinka bort de snökristaller som landat på hornhinnorna. 

Alla i plutonen hörde det. Soldaterna tittade på varandra och därefter mot Conny. De var uppskrämda och villrådiga. Detta var en situation de aldrig varit i närheten av. Nästan obegriplig. 

Var det verkligen riktiga skott de hört? Skarpa skott? Dödande skott? 

”Helvete”, tänkte Conny innan hans professionella hjärna började arbeta. 

Det är nyår 1979 - 1980. Sovjetunionen invaderar överraskande det fattiga grannlandet Afghanistan. Man har redan övat sina styrkor genom att brutalt slå ner ett uppror i staden Herat. Inför invasionen lurar de ryska ledarna hela världen. Under en täckmantel av nedrustning i Europa genomförs den största truppsammandragningen sedan andra världskriget.

För löjtnant Conny Hillblaster och hans beredskapspluton på Smålands regemente bryts vardagslunken dramatiskt. De blir indragna i ett militärpolitiskt spel på liv och död i de svenska skogarna. Tillgång till svensk teknologi är hett eftertraktad och måste till varje pris förhindras av olika parter i konflikten.

”En glädje att läsa. Han har lyckas väva in storpolitik med bra faktabas och göra trovärdiga slutsatser”, generalmajor Karl Engelbrektsson.